Robert var ju långledig i slutet av förra veckan och vi hade en jättehärlig weekend. På torsdagen gick vi till Familia och åt frukost på Espresso House för första gången sedan Zelma kom! Mysigt! Zelma hade fått frukost innan och somnade i vagnen så vi hann även köpa lite kläder till Robert.
Zelma är torsdagsfin och redo för ett besök till Familia.
Sååå charmig och full av galenskap på morgonkvisten, det är vår dotter Zelma i ett nötskal.
På torsdagskvällen fixade jag till dopklänningen. Zelma fick prova den först ...(och den gick precis att knäppa! Tur dopet inte blev senare än så här!)...sen strök jag den och sydde på rosen och banden.
Jag fick en ros över och den fick dekorera en annan av Zelmas fina klänningar.
Fredag och dags för avfärd norr ut. När Robert och jag sprang runt och packade lade vi Zelma i vaggan och utrustade henne med napp och filt. Hon var nymatad och verkade trött. Efter ca fem minuter hade hon somnat av sig själv! Vi har inte provat själv-sövning på det viset av henne tidigare. Det har bara inte blivit av, kanske av lite rädsla för att misslyckas, men nu verkar hon bevisligen vara så pass "stor" och van vid sin vagga att det fungerar och det är vi ju glada för alla tre!
Zelma i sin fina London-dress som hon fått av moster Anneli.
Vår helg i Kungsbacka/Onsala började med ett besök hos mamma. Hon hade lagat god middag och vi blev många vid bordet. Pappa, Anneli, Camilla, Mark och Samuel kom också dit så det var folk från norr till söder kan man säga. Anneli (och Niklas) hade ju kommit hem från London inför dopet och familjen Karlsson var på väg söder ut, efter lite semester i Lycksele, och gjorde ett uppehåll på västkusten för Zelmas skull. Vi var många i mammas lilla två, men det gick jättebra! Min väninna Anette, som åkt till Frankrike med sin familj över höstlovet, lånade ut sitt hus till familjen Karlsson. Sååå snällt! Det fungerade jättebra och det var nog skönt för resenärerna att få ha ett eget lite tillhåll efter allt bilåkande med 1,5-årige lille Samuel.
Mamma, HelRob och lilla Z vid middagsbordet.
Zelma myser med morfar och moster.
Efter middagen hände något historiskt - Zelma fick sin försa pojkpuss! Det var Samuel som fick (tog) äran att ge den och här kommer beviset.
Lördagen den 24 oktober och Zelmas dopdag. Zelma döpets tillsammans med två andra flickor, Emma och Emma. De var äldre än henne så hon blev döpt sist. När prästen hällde vatten på hennes huvud för tredje gången tog tålamodet slut och hon sa till honom på skarpen. När han sen höll upp henne inför församlingen log hon nöjt mot honom. Hon har redan lite skinn på näsan vår dotter, men har vett nog att vara artig ändå..:) I övrigt flöt det på bra och alla de tre dopflickorna satt tysta och tittade och lyssnade hela dopgudstjänsten. Våra vänner Camilla och Mark förgyllde ju dopet med underbar sång (Tack snälla ni!) och de andra familjerna såg väldigt nöjda ut över att få åka "snålskjuts" på den fina musiken..:)
Faddrarna Niklas och Anneli, Zelma, prästen Thomas Karlsson och de stolta föräldrarna HelRob.
Efter dopet hade vi dopfika på Onsala Herrgård. Det blev en jättelyckad tillställning och det var roligt att få visa mitt fin Onsala för den skånska delen av vår familj. Zelma skötte sig exemplariskt. Hon hälsade på alla och åt och sov. I slutet blev hon dock trött på alla främmande famnar och ville bara vara hos Robert eller mig. Men jag måste säga att den känns bra för mammasjälen att se att hon verkligen känner skillnad på oss och "övrigt folk" numera.
Roberts mormor Doris, Roberts farmor Gerda, Robert och Zelma.
Kusin Ulrika, farmor Ingrid och jag.
Min farmor hade varit på stan och blivit style:ad och köpt en ny outfit dagen till ära, hon var så tuff! Min farmor och Roberts farmor är ju gammelfarmor till Zelma båda två. Min farmor ville dock inte riktigt gå med på att dela den rollen med Gerda, trots ihärdiga försök till förklaringar..:) Ja, det är inte lätt att vara äldst i släkten och få konkurrens.
Zelmas dopfika på Onsala Herrgård.
Så här fin var vår dotter Zelma Helena Winther i sin dopklänning.
Den här veckan har flutit på bra och det är skönt att dopet nu är över. Nästa projekt är Roberts 30-årskalas, men det ligger ju en månad fram i tiden, så nu blir det vilosam vardag fram till dess.
Zelma och jag har haft en jättebra vecka som sagt och vi har haft besök tre av fem dagar. Besökarna har varit Malin och lille Jakob, mina kollegor Henriette och Caroline och Jenny och lille Milo. Tillsammans med besökarna och själva har vi promenerat dagligen, skönt!
Zelma har börjat med en ny rutin den här veckan. Hon vaknar vid 5-tiden, ammar och somnar ev. om en stund. Senast 8 kräver hon att vi går upp och gör något annat än ligger i sängen. Efter morgontoaletten och lite lek och mys vill hon ha mer mat och sen somnar hon igen. Oftast sover hon då max en timma. Men innan förmiddagen är slut vill hon äta och sova igen och nu har hon börjat sova långpass, vilket jag inte är van vid. Från två månaders ålder har hon bara sovit kortare stunder nämligen, men nu verkar det vara nya och lyxiga rutiner på G igen. Vi får se hur länge de håller i sig. I övrigt fortsätter hon utvecklas i rasande fart. Hon griper nu efter saker. Rullar från rygg till sida och när hon i sitter i sin babysitter lyfter hon upp rumpan i luften och ålar sig neråt, så nu har vi fått börja använda bältet i den. Sen jollrar hon, ler och skrattar så man blir alldeles varm i mammahjärtat.
Zelma tycks fundera på om det här med bälte var en så bra idé igentligen.
Pappamysbus.
När Milo och Jenny var här i torsdags fick Milo sin doppresent - en fotografering à la Helena. Här är några exempel på resultatet.
Milo och Zelma gymmar.
30 oktober - Idag fyller vår dotter tre månader!...och vi bjuder på en liten filmsnutt av vårt lilla födeslsedagsbarn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar