Nu är våren här med besked och det är alldels ljuvligt skönt när solen värmer ansiktet! Om jag inte minns fel så har det har varit vårsol hela veckan och vi började den med att åka till Klagshamn för att hälsa på familjen Molin. Vi åt lunch allihop samtidigt och barnen lekte inne och ute. Zelma hade på sig sina regnbyxor och skor för första gången, och vårjackan kom även den väl till pass. Zelma lekt i sandlådan med Arvid och verkade gilla att titta på när Elsas storebror gjorde fina sandkakor.
12 april - Zelma, Arvid och Elsa hälsar på varandra.
12 april - Zelma och Elsa.
12 april - Zelma tyckte det var väldigt jobbigt att krypa och gå, klädd i en massa extra kläder, därför var gungan en klar favorit och hon somnade nästan i den till slut.
12 april - Zelma hänger i sandlådan för första gången. Kolla in stilen!
12 april - På kvällen när vi var hemma igen fick Zelma smaka på äggegga med smör. Gott, men väääldigt kladdigt. Tur att vi har ett så bra portabelt och lättstädat bord till TrippTrapp-stolen!
I tisdags hade vi Lotta och Alvar här på förmiddagsbesök och vi hade en trevlig förmiddag tillsammans.
13 april - Zelma utvecklar sina balanskonster till allt svårare utföranden. Blivande lindansare på Cirkus kanske?
I onsdags kväll blev Zelma förkyld igen och igår blev det även min tur. Zelma hade då varit frisk i nästan en hel vecka, efter att ha varit förkyld i fyra veckor i streck(!), så det här viruset var inte så välkommet alls. Men vad gör man? Man kan ju inte låta bli att träffa folk i rädsla för virus, men jag måste erkänna att jag är mer än lovligt trött på snor för tillfället. Tur det finns snorsug och Nezeril i alla fall.
I onsdags hände det en hel del trevligheter innan viruset gjorde entré - min kollega Andrea var här på lunchbesök, - min svägerskas svägerska, Madde, var här och fikade och vi satt och pratade en lång stund i solen på altanen medan Zelma sov middag i vagnen, - och slutligen kom Lotta förbi och följde med på en joggingrunda i kvällssolen. Så bortsett från viruset var det en alldeles perfekt dag skulle jag vilja säga.
Igår förmiddag kom min granne Stina och hennes lilla Hanna förbi. Vi promenerade i morgonsolen så svetten lackade och sen åt vi lunch ihop, tillsammans med våra nyvakna döttrar. Hanna är en månad yngre än Zelma så hon får en del "stryk" när vi ses, men om några månader hoppas vi på mer jämlikhet dem i mellan. Resten av gårdagen var lugn och stillsam. Min hals började känna av virusbesöket så jag vilade lite i en stol på altanen när Zelma sov middag, man måste ju ta chansen när man har den.
Idag har vi haft en lugn hemmadag. Zelma har sovit middag ute i vagnen både på förmiddagen och eftermiddagen. Hon sover mycket längre då av någon anledning och idag blev det så länge som 3 timmar x 2! Men nu ikväll verkade hon mycket piggare och febern hon hade igår och tidigt i morse var borta, så hon behövde nog den sömnen. I morse när jag gjorde hennes gröt var det efter en stund ovanligt tyst, vilket är en stor varningssignal i alla föräldrars öron. Igår när det hände satt hon och åt papper som trillat ner från matbordet, men idag hittade jag henne så här...
...djupt koncentrerad och läsandes sin kattbok. Det är i sådana stunder mammahjärtat svämmar över så där lite extra mycket av kärlek och stolthet över sin lilla unge.
Nu är det fredagkväll och mysdags framför tv:n. Zelma har somnat i sin säng, vilket hon gör själv numera utan några större protester, och Robert och jag ska kalasa på hemmagjorda kladdkakemuffins och saft.
Måste bara, avslutningsvis, passa på att rekommendera en matblogg som har veckomatsedel och en hel del goda, lätta, barnvänliga och enkla recept; http://enlattarevecka.wordpress.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar