Två väldigt blandade dagar har snart passerat. Igår förmiddag var Zelma supergnällig och ville bara att jag skulle bära och underhålla henne hela tiden. Det var knappt att jag "fick" göra frukost och sen ta hand om disken. Jag som är allergisk (på riktigt!!!) mot gnäll fick nästan frispel till slut. Efter frukosten gick vi ut. Till Zelmas och min stora glädje var yngsta grannen Jarnbjer ute och skottade. Plogbilen hade nämligen varit här och lämnat en en meter hög vall på vår sida gatan, vilket den/han alltid gör. Grannarna klarar sig alltid och har bara snön på sin parkering att skott, orättvist. Jag klagade högljutt så när Jonas var klar med deras parkering erbjöd han sig att hjälpa mig. JA TACK, (änglar finns tydligen). När vi kommit halvvägs hade Zelma tröttnat på att gräva med sin lilla sandspade i snön och ville åka pulka. Jonas "offrade sig" och körde henne fram och tillbaka i nästan en timma, blandat med lite snöbollskastning och jage. Hon var jättenöjd och glad över uppmärksamheten från sin nyfunna vän och jag hann skotta klart allt. Underbar känsla, även om jag var ganska ledbruten efteråt. Robert var också väldigt glad över att slippa skyffla snö när han kom hem.
Idag har Zelma och jag varit på playdate hos Jenny och Milo i Viken. Det var länge sedan vi sågs så vi hade mycket att prata om, som vanligt i och för sig. Barnen lekte bra, fast Milo är fortfarande lite rädd för Zelma ibland, så det blev ingen kram dem i mellan förrän vi skulle gå hem. Gullungar! Familjen har en fin vit hund vid namn Kenzo och Zelma är fullkomligt galen i honom. Hon springer efter honom och försöker lyfta honom, drar i hans päls och vill kramas hela tiden. Efter ett tag blev han ganska trött på henne kan man säga, trots det är han alltid lika snäll och tittar med bedjande ögon på oss. Zelma fick flera lektioner i att lämna hunden ifred. Jag tror dessvärre inte att de hjälpte så mycket...
Väl hemma igen lagade vi middag när Zelma vaknat från sin middagslur och numera älskar hon att stå på en stol och se vad jag (eller Robert) gör i köket. Fast hon tycker nästan ännu mer om att pilla på saker hon inte får, så som datorn, posten, min kalender etc. Just i dag gick det dock förvånansvärt bra och hon fick bara ett par raseriutbrott. Zelma är verkligen otroligt viljestark och det märks att hon är inne i sin1,5-års-kris. Hon gråter och slår och stampar när saker och ting inte blir som hon tänkt sig. Som tur är är hon otroligt charmig, söt och busig större av delen av sin vakna tid, och sover bra för det mesta, så än så länge går ekvationen på plus.
Zelma-nyheter:
- Idag snurrade hon flera varv medvetet för att bli snurrig och hon verkade fundera över hur det kunde bli så.
- Hon gör tecknet för "x", Fast det var så klart en ren slump. Hon satt och pillade med sina fingrar vid matbordet och tyckte att det var roligt att lägga långfingret över pekfingret.
27 december - Efter att plogbilen varit på besök. (Klicka på bilden om du vill se den i större format.)
27 december - Efter att jag (och Jonas) skottat.
27 december - Zelma är överlycklig över att lyckats flytta sin stol så att hon kommer åt datorn.
28 december - Min lilla söta köksa. Hon provsmakade lökskal och rå lök idag. Det var ingen ny favorit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar