När min lillasyster var omkring fyra-fem år kom hon in en vinterdag från trädgården, tog av sig sin mössa och sa; "Puh, mamma, jag är alldeles kokomsvettig (=kokhet + genomsvettig)." Det har blivit ett vedertaget ord i vår familj sedan dess. I måndags krockade Zelma och Ewald med sina pannor när Zelma ville gnugga sin näsa mot hans. (Det är så maorifolket hälsar på varandra på Nya Zeeland och det landet gillar både Robert och jag så därför har vi lärt Zelma det.) När Zelma senare berättade om det så sa hon att Ewald hade krockiderat med henne. Krockat + koliderat = krockiderat, så klart! Så nu har vi fört traditionen vidare och skapat ett nytt ord.
Vi har ju haft glädjen att ha pappa/svärfar/morfar på besök i några dagar. Han och Robert gjorde ett hästjobb med altanen igår. De byggde ihop alla reglarna. Nu börjar man kunna se att altanen kommer att bli klar inom en greppbar framtid. Härligt! Kanske kanske att vi kan vara på den när Zelma fyller fyra år om två veckor...
Mitt i altanbygget, när huset var snabbstädat och den första plåten med nygräddade mjuka pepparkaksmuffins var klar ringde det plötsligt på dörren. På andra sidan väntade hela fina familjen Bedemo! De hade vägarna förbi och tog en chansning och åkte och hälsade på oss. Sååå roligt! Vi avnjöt eftermiddagsfika, lite lek och en massa prat tillsammans.
Idag var pappa och Robert på Bauhaus och köpte all trätrall till altanen. Pappa har dragkrok på sin bil så det underlättade ju transporten en hel del. Det blev ett rejält lass. Under tiden var jag och barnen på lekplatsen Ripan och lekte. Ewald sov gott i vagnen och Zelma och jag hann vara sjömän, mamma-barn och tågkonduktörer. På kvällen ville Zelma titta på Allsång på Skansen. Hon gillar musikprogram så även Lotta på Liseberg är en favorit. När pappa/morfar sedan kramats och vinkats av så var det läggdags men Zelma var inte ett dugg intresserad av att sova. "Nej, jag ska ALDRIG somna, mamma!". Fem sekunder senare satt hon upp i soffan och sov.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar