Imorgon är det julafton! Vår första med Zelma! Vi ska fira hemma hos Roberts föräldrar, sen beger vi oss upp till Onsala/Kungsbacka i mellandagarna och hälsa på mina föräldrar.
Den senare halvan av december har gått väldigt snabbt tycker jag, typiskt december, och maj också för den delen. De månaderna brukar gå mycket snabbare än resterande. Jag hade hellre velat att det bytte plats med t.ex. februari och mars, men men, nu till saken.
Luciahelgen - Vi hade besök av Josefine och Noah, som äntligen kommit hem igen från USA. Vi gick på promenad i Hyllinge och Josefine fick återuppliva gamla barndomsminnen då hon bodde här under sin uppväxt. Zelma fick smaka på broccolipuré för första gången. Ett ganska vågat smakval kan man tycka och det tyckte nog Zelma också...(se filmklipp längre ner i det här inlägget)...men vi har övat vidare på broccolismaken och blandat den med lite potatispuré och morotspuré och då har det gått lite bättre. I slutet av helgen fick Zelma sin första förkylning och snorade rejält. Vi fick en snorsug i BB-väskan och den har använts flitigt. En fantastisk uppfinning måste jag säga! Zelma har varit förhållandevis opåverkade av snuvan och feberfri hela tiden, skönt!
Förra veckan började med frukostbesök med BB-kompisarna/ arbetskollegorna Ester och Harry samt Hanna och Magda. Jag råkade nämna Hannas efternamn för Robert och då visade det sig att Robert och Hanna seglat i samma klubb under tonårstiden! Världen är allt bra liten ibland.
På tisdagen var vi inne i stan och fikade med Friskis&Svettis-mammorna. I helgen hade filmen "Pay it forward" visats så jag drog mitt godhetsstrå till stacken genom att ge bort min parkeringsbiljett till mannen som väntade på min p-plats. Jag hade nämligen missberäknat lite och betalat för 1,5 timma till. Mannen såg väldigt förvånad ut över min snällhet, men verkade glad och tackade så mycket. Känns bra i ens egna lilla hjärta också att vara lite givmild, framför allt nu i juletid.
Onsdagen den 16 december kom snön! Härligt! Ja, och snön har stannat kvar dessutom! Tänk att Zelma får uppleva sin första jul i vitt. Zelma lärde sig sig åla...baklänges...dagen till ära också. Jag la henne på mage i babygymmet och vände mig om för att hänga lite tvätt. Någon minut senare tittade jag till henne och då hade hon förflyttat sig utanför filten! Hon har ju börjat sträcka på armarna i magläge och det har tydligen gjort henne flyttbar, så nu får man börja passa henne på ett nytt sätt. Föräldraskapet utvecklas ständigt. Under veckan har hon också börjat kunna stoppa tårna i munnen och stortårna verkar hon tycka är den bästa "tuggleksaken".
I helgen hann vi njuta av snön hela familjen och även tillsammans med Lena och Tommy som kom på söndagsbesök. På lördagkvällen var Robert på julmiddag med herrklubben i Ingelsträde och Zelma och jag var själva hemma. Det gick jättebra och när hon somnat fick jag gjort en massa saker. På söndagen pumpade jag ut bröstmjölk på morgonen och sen matade Robert Zelma med flaska senare på eftermiddagen. Vi ville testa om det fungerade alls och det gick hur bra som helst! Mysigt för både Robert och Zelma och få en matstund tillsammans. Mysfaktorn är ju mycket högre när man ammar eller flaskmatar jämfört med att mata med sked.
Den här veckan började med att vi halkade till BVC i Åstorp. Det var jättehalt och i en rondell fick bilen sladd. Väldigt otrevligt!!! Jag körde dock "bara" i 30km/h och lyckades hålla mig på rätt sida vägen och hade ingen mötande trafik, men hjärtat hann ändå hamna i halsgropen. Det är ju särskilt otrevligt nu när man har Zelma med sig i bilen också. BVC-besök gick dock bra. Zelma väger nu 7515g och är 4 månader och 3 veckor gammal. Stora tjejen! Hon är så stark och stadig och sitter jättebra själv. Men hon hoppar ju till och flaxar med armarna så man får passa henne noga så att hon inte faller.
Igår hade jag en riktig hemmapysseldag. Jag storstädade och gjorde lite julgodis. Zelma var jätteduktig och hängde med i svängarna utan att klaga allt för mycket. Vi tog en paus mitt på dagen och gick en långpromenad i snön. Zelma somnade gott i vagnen i den kalla vinterluften och jag fick ett välbehövligt avbrott.
Idag kom Robert hem från jobbet efter lunch och julstöket har fortsatt. Nu är kålrotlådan lagad, mer julgodis bakat och alla klappar är inslagna. Ja, så nu är vi redo för vår första jul tillsammans med Zelma!
10 december - Zelma...ja, som Zelma är helt enkelt.
11 december - Zelma sitter i Camilla-sytt fallskydd.
12 december - Zelma leker tittut. Tidigare vände hon bara huvudet fram och tillbaka när hon inte såg något för trasan, men nu har hon kommit på hur hon ska få bort den, kul! Ojojoj, så smart hon är vår lilla prinsessa.
13 december - Zelma firar Lucia med att äta broccolipuré... Får nog äta något godare nästa år.
Farmor- och farfarmys. Zelma verkar tycka att farfar redan sagt för mycket.
Vårt älskade lilla charmtroll. Jag brukar ha svårt att se vem Zelma är lik, men på den här bilden ser t.o.m jag att Robert har haft ett finger (eller kanske tio?) med i spelet.
Luciadagen till ära tände vi Roberts fina 30-årspresent i samband med middagen. Zelma var, som ni ser, alldels fascinerad av ljusspelet.
15 december - Zelma har börjat flaxa jättemycket med armar och ben när hon ligger ner och lyckas nu även hålla kvar en leksak i handen, storstilat, och står hon i ens knä hoppar och skuttar hon mest hela tiden.
16 december - Zelma på mage med raka armar.
Zelma på rymmen.
17 december - Så här vackert var det på vår baksida på morgonen dagen efter att snön kom. Ljuvligt!
19 december - Med snön kom minusgraderna och här provar Zelma mössan som tant Camilla stickade till henne i Åre i mars i år, när hon fortfarande låg i magen alltså. Så roligt och så självklart det är nu att det var just Zelma som skulle komma och få bära den fina huvudbonaden. Robert och jag har varsin mössa i samma utföranade, Roberts är röd med gröna ränder och min är benvit med röda ränder och guldtråd. Ser ni kopplingen i Zelmas mössa?
Far och dotter på snöpromenad.
20 december - Första gången Zelma äter bröstmjölk på flaska. Även om det är fantastiskt mysigt att amma så är det samtidigt väldigt härligt att kunna lämna över en matstund till Robert.
22 december - Träning ger färdighet. Zelma orkar åla allt längre sträckor och fortsätter baklängesvarianten än så länge. Det är väl lättast så när man befinner sig på ett halt golv.
På BVC sa sköterskan att vi kunde börja ge Zelma en hel portion havregröt nu när hon fått smakportioner av gröt och grönsaker i snart en månad. Så här gick det...KLADDIGT!!!...men hon fick i sig hela portionen och gapade glatt efter skeden. Som förstagångsförälder är det väldigt skönt att hon gillar mat och inte matvägrar...än i alla fall.
23 december - Robert hittade på en ny exklusiv gymleksak till Zelma, en hängande handduk, och hon älskade den! Det är verkligen sant som de säger, att barn leker med de billigaste leksakerna och struntar i de dyra. Som ni kan höra har Zelma även börjat använda sin röst allt mer.
Alla julklappar är inslagna och klara för leverans.
Årets julbrev och vår julhälsning till alla våra bloggläsare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar